Vattentub och cisterner 1905
Tyvärr kommer här en följdartikel på temat om gammal teknik från 1905. Under gårdagen publicerades ju hela två artiklar om samma skrot, kan de bli sämre än så under Kulturbyaårets invigning. Saken är den att det ligger en massa ”artikelstoff” i ”pipeline”, som steg för steg matas ut på nätet i en osammanhängande kavalkad av damm, tycker nog vissa. Den pipeline vi nu skall berätta om är gjord i trä och konstruerades i Hörnefors för 109 år sedan. För flertalet läsare är detta både fullständigt ovidkommande och absolut ointressant. Tillhör man den gruppen – sluta läsa HÄR!
Tillhör man gruppen av läsare som förundras över gamla tiders ansträngningar så vågar man läsa några rader till. I gårdagens artikel om Hörnefors Sulfitfabrik smög det sig in några tekniska fel som snabbt korrigerades till frågetecken. En kort resumé berättar om ett foto som hängt på väggen hemma hos framlidne bybon Gustav Jonssons. Gustav dog år 2006 men tavlan lever vidare, och visar en nästan färdig Hörnefors Sulfitfabrik år 1905. Tavlan är en viktig pusselbit i Hörnefors industrihistoria.
Bild 1. En timmerman jobbar med vattentuben. Läs texten för detaljer.
Skärpan i fotot är mycket hög. Ett par förhastade slutsatser drogs i den tidigare artikeln angående två detaljer, dels den så kallade vattentuben och dels cisternerna på taket av fabriken. Efter att ha scannat om tavlan med ännu högre upplösning än tidigare kommer man sanningen närmare.
I det nedre vänstra hörnet av tavlan ses en prick, en prick som utgörs av en arbetare som håller på att sammanfoga några sektioner av vattentuben. En första förstoring talade för någon form av ”fläns” och skruvförband, ungefär så som man idag skulle ha sammanfogat en pipeline av stål. Nu visar det sig i ännu högre förstoring att det som såg ut som gängade stänger och fläns var träkilar och järnringar. Timmermannen i bild 1 tillverkar något som på teknikspråk kallas ”muff”. Muffen är av trä och hålls på plats av två järnringar. Till höger i samma bild ses det färdiga resultatet, en muff som tätar skarven mellan tubsektionerna.
Bild 2. Tvärsnitt av en tubsektion.
I bild 2 uppfattar man stockarnas grova dimension, och räknas till ungefär 26 st per tubdel. Dessutom noteras att varannan stock är mörk, troligen en effekt av ett mörkt kärnvirke. Detta kan tala för att stockarna vänts omlott, rot och topp, ungefär som vid timring. Detta i sin tur skulle tala för att stockar handbilats kilformade på plats till att passas ihop och forma tuben - närmast ogörligt svårt. Det ligger närmare tillhands att tro att planken sågats och hyvlats maskinellt, för att monteras ihop och förbindas med ringar, tre per sektion som ses i bilden.
Tubens totala längd från Hamnskär till dammen på Bruket kan mätas till 3200 m. Om man antar att varje sektion är 4.2 m lång, för att nu ta ett modernt mått "cc 60", behövs 762 sektioner. Om vardera sektion består av 26 grova plank, blir behovet 19.812 st. En beundransvärd insats.
En annan detalj som här korrigeras gäller de fyra gigantiska cisterner som står på taket av fabriken. En första bedömningen talade för att dessa var gjorda i trä förstärkt med bandjärn. När man ökar förstoringen ytterligare blir det tydligt att cisternerna istället är gjorda i stålplåt, som sektioner som skruvats samman.
Bild 3. Cisternerna på taket av Hörnefors Sulfitfabrik anno 1905, i hög upplösning. Se texten för detaljer.
Utöver bilder 1-3 kunde man hålla på i det evinnerliga med detaljbilder hit och dit. Det får vara måtta på dumheterna. Vi måste däremot tacka bybon Gustav Jonsson för att ha sparat sin fader Per-Antons gamla foto, och även tacka Gustavs dotter Barbro och svärson Roland för att ha förmedlat detsamma till Becken-Webben.
Gunnar Engström, 2014-02-02
Besökare
Hörneå bys hemsida
www.becken.se